greenskyandpinkclouds

visst tusan hade det gått bra för honom nu
en jääääkla massa hjälp har han fått
men den bästa hjälpen hade han nog fått av sej själv
modet att gå in
knacka på de inre dörrarna
herre jäklar vad rädd han hade varit
innan
innan första dörren öppnades
det var ju inte alls så farligt
det var värre innan
rädslorna
före han visste vad det var
 första dörren som skulle öppnas
nu kändes det bara befriande
det hade verkligen gått lång tid
mycket slit hade det varit
men ändå väldigt lätt
inte alls som han trodde
han var stark nu
starkare än någonsin
för första gången
som han kunde komma i håg
så kände han livet strömma genom honom
fyllde honom med furundring
kände energin i kroppen
värmen i hjärtat
han levde igen
levde sitt liv
han var på väg
allt var så .....
ja ...bara så...
inga ord kunde beskriva den känsla som han kände nu
nu kändes också varenda nerv i hans kropp
men nu pirrade det
spirade
som en vårflod
enkelt
varmt underbart
han var sååååååå jäääääkla fiiiiiin
och han kunde faktiskt se det
han hoppades att alla andra också kunde det
 märka skillnaden
då och nu

When will you ever be happy...
right now ...tänkte han....
strålande gick han ut bland alla människor
stark
oövervinnlig
lugn......



♥Catarina♥