greenskyandpinkclouds

Livets poesi

ödsliga stränder vandrar han på

skärvor av hans krackelerade liv

utspridda över öde strand

hans hopp...tankar ...planer

spruckna

tillintetgjorda

vilse i världen stod han nu där

iaktagande

kände sin egen puls

hjärtats slag

kampen i hans inre

att bli kvar i sitt centrum

det som höll honom kvar

i hoppets ljus

präglat av den kärlek

den som en gång fanns i hans liv

horisonten närmade sej

mot stranden

mot honom

skärvorna

de som lämnats kvar

sprucket liv

löstes upp

blev till damm

nytt liv

pussel skulle läggas

sammanfogning

av liv

nu såg han horisontens ljus

nära

lysande

vägen ut

vägen in

i stundande tider

nytt välkomnande liv

ihoplagda bitar av liv

skaldande av livets poesi

ur hjärta in i själ


Catarina©