En resa i resan
0kommentarer
Har ju berättat i min andra blogg ..den om kolonistugan m.m att jag varit på en liten semestertripp
Har varit i Linköping för sonen har vart på NärCon
Han och en kompis lämnades av vid Linköpings Universitet för att delta i konventet
25- 28 juli höll det på
Innebar alltså 4 dagar + 3 nätter exklusiv mamma ledighet
Vad gör man då plockar man med någon och hittar på en massa skojsiga saker ....eller???
Näääää....man heter ju Catarina och är som man är ......
Jag bokar vandrarhem utanför Linköping
Freja ....
Låt bra ...kändes bra ....
Fint enkelrum med dusch och toa ......flott ska det vara
Det skulle bli mn tysta resa...
Böcker att läsa ....anteckningsböcker ...kamera ...Växt Flora (lämna aldrig hemmet utan)
Grabbarna avlämnade 11.00 vid Linköpings universitet på torsdag
Sedan styrde färden mot vandrarhemmet
Och gissa vad som hände när jag svängde in på grusvägen till vandrarhemmet
Avgasröret small till och det blev ett himla väsen ....jahaja
Tänkte genast ...vad gör jag nu??? ...hur får jag hjälp??? ....verkstad???...kostar??
Först gick jag i alla fall och skulle frågade om rummet ..men det var stängt ...så vad gör man då ??
Slänger sig på marken ...tar tag i alla nojor och kryper under bilen oc kollar
Lite nojigt är det ju ....när man inte kan och vet
Men Hallelulja ....den hade bara släppt mellan främre och bakre
Så det var inga problem att trycka ihop
Och jag säger det ....lämna inte hemmet utan ...
Silvertejp.....och något vasst och skära av med
Jag har alltid min täljkniv med mig ....
Lite silvertejp så var bilen som ny ...redo för många mil på min semestertripp
Rädsla nummer två fixad .....och överkommen ...jag kan själv
Om ni nu undrar varför jag skrev nummer två är ju för att den första var att lämna sonen
på ett konvent med 5 500 andra ungdomar för första gången
Själv utan mamsen.....i fyra dagar ...i sovsal....
Som ensamstående mamma blir man tajt med sitt barn...
Speciellt om man då är ....ensam med hela biten
De är alltid hemma ...inte varannan helg någon annanstans ..eller veckovis..
Men så snart de var avlastade ...så var allt frid och fröjd....
Så nu kunde min resa börja ...fast den hade ju egentligen redan gjort det ....
Den inre delen av den i alla fall....
Eftersom jag inte skulle få rummet förrän 17.00 så fick jag hitta på något under tiden
Vreta klosterkyrka blev första målet .....
Men först hitta en trevlig plats för medhavt kaffe och macka ...
Vreta Klosterkyrka
Stor och ståtlig
Fridfull och vacker
Vacker miljö ...vackra platser ....
En stilla plats för ro i själen
Tänk ...allt det här skriver jag som inte ens är medlem i Statskyrkan längre
Men det handlar inte om kyrkan som institution när man kommer till en sådan här plats
Det handlar om Tidens vingslag
Man känner Nunnornas närvaro ...ser deras klädnader svepa förbi i ögonvrån...ser dem vandra genom gångarna i klostergården.....känner deras stillhet ...deras tystnad
För mig en speciell plats ...en speciell upplevelse....
En bönegård utanför Klostret
Stillheten på den här platsen var ljuvlig .....
År av böner ...vackerhet ....lämnade spår
En möjligheternas plats
En enkel bänk för kontemplationen...stillheten...
Nunnor som sveper förbi längs med gångarna
Historiens vingslag
I stillheten föds storheten i det lilla
Det fanns mycket vackert att se ...känna här
En stor upplevelse i det lilla ...
Jag tänker dela upp mina uppleelser i från den här resan ...alla kanske jag inte berättar
För det är ju min resa ingen annans ...
Min tysta resa .....i stillhet ....i det inre ...
Där kan man resa långt .....
Jag vet att det är inte farligt att tappa ljuddämparen på en grusväg i Östergötland så länge man har silvertejp
och lite fantasi
Att lära sin barn att flyga
Och låta dem flyga
Viktiga händelser har inträffat efter vägarna i Östergötland
i mitt inre ...
och i det yttre
Livet är fantastiskt
Bara man tillåter det att leva ...flöda
Här under kommer en länk där ni kan se hur det ser ut
man kan välja om man vill se in sidan eller utsidan ....
Tills nästa gång
Fortsättning följer
Välkomna tebax
Ha dä gôtt
Catarina
Kommentera