greenskyandpinkclouds

 

i utkanterna

mycket finns

existerar i utkanterna

där

dit där många inte går

finns märkliga liv

egna liv

orginella

ofattbara liv

de som lever sina liv

inifrån

ut till

ytan

där lever de

som andas

går sina egna vägar

på de vägar som ännu inte

är ristade på någon karta

de följer sina hjärtan

följer sin blodsrytm

stigar som bär dem framåt

förgyllda

beströdda

med skimrande ädelstenar

som kan plockas upp

mångfasetterade

redo att innfattas i ett liv

berikande

varje del av själen

vidaregång

som öppnande kronblad

med rötterna i den ljuva myllan

sugande upp näringen

till hela sin organism

lever och andas

börjar livet varje dag

fortsätter

vandrar i utkanterna

ett liv i fullo

innifrån och ut

efter egna

egen

kraft

vilja

drömmar

skimmrande liv

Hjärtevägen

den rätta vägen

Catarina©

 

Månskensklart......

Frostfyllda nätter

Promenader i kristallklart månljus

Eterenergin vandrar in i

Fyller celler med ljus

Vandring genom tomma kvarter

Där som DU inte finns

Fanns i en annan Dimension

Långt i från i en annan tid

Möten äger rum i en tid där allt står still

Samtidens existens i nuet

Varandets vidunderliga eskapader

I Nattens vandringar genom liv

Liv i det nu vilket aldrig upphör att existera 

Likt en rosendröm i ljuvliga dofters täcke

Vandrar vandrarna genom kristallklara gator

Genom oupptäckta kristallströmmar

För att bringa klarhet till dunkla medvetanden

Månskensfrost i nattens drömmar

Skapar kristallklara medvetanden

under nattens timmar

För evigheten vandrar vi i nattens dimensioner

i månskensklara nätter fyllda med förunderliga händelser

Catarina©

Silvervita  flingor....

Ibland snöflingors dis

Sakta fallande

Livgivande

Ljusbildande

Snölätta flingor

Skapande ett silvervitt täcke

Svepande in allt i mjukhetens stillhet

Likt klädda i vackra vinterskrudar

Sträcker sig trädens kronor upp emot universums höjder

Vidsträckta armar upp genom oändligheternas ljus

En magisk värld möter mina näthinnor

Ser in i ett vidsträckt land utan slut

Det berättar om ett möjligheternas skapelse

Ringlande sig genom oändligheternas upplevelse

Att möta livet i ett silvervitt mirakel

Bäddar in mej i ett förströstans täcke

Fyllt med förhoppningar...nyfikenhet....lugn

För allt som följer min stig

Varsamt ikläder jag mej täcket och kliver in i det silvervita.....

utan slut...

Catarina©

vad du än säjer

så är det i evigheternas ocean

att jag gör det

vad du än säjer

älskar dej

vad du än gör

älskar dej

men bara för det

så stannar jag inte kvar

för om du älskat mej

så hade jag inte gått

för då

hade du inte sagt

du inte gjort

det som du gjorde

så därför så gick jag

men jag sa aldrig

att jag inte älskade dej

för att älska dej kan jag

men aldrig det du gör

så vad du än säjer

så har jag i alla fall älskat dej

Catarina©

 

Månljus

Sträcker ut min hand

upp emot universum

mot Månen

öppnar min hand

önskar mej

en liten strimma månljus

ber om

att jag ska fånga en del av dej i strimman

sluter handen ömt

av det som jag hoppas

är en del av dej

andas

blåser ut mina andetag

över den slutna handen

in i den

ber om att den ska vara kvar

strimman

stoppar handen under min kudde

öppnar den sakta

lägger försiktigt

månljuset under kudden

lägger mej

ber om

att jag i drömmen

ska möta dej

i månljuset

i mina drömmar

svävande

i mötet

mellan våra själar

outsägligt

strålande

i månljuset

gnistrande av silverljus

som omger våra själar

i oändlighetens kammare

sluter mina ögon

hoppas

på ett återseende

i mina drömmars natt

Catarina©

under natten

timmen är sen

skymningen har lagt sej

ömsar jag skinn

tar en annan skepnad

lämnar min lekamen

inträder en annan skepnad

träder ur min kropp

en annan form

transformeras

kliver in

fjäderskrud

fri själ

vingbeklädd

prövar mina vingar

flyger i väg

lättar

seglar över landskapet

spektrat av händelser

breder ut sig

friheten i lättheten

euforisk

tydligheten framträder

 innanför mina ögon

överblick

vidvinkel

livets perspektiv

vidsträckt liv

oändligheten

landar på en klippa

öppna ögon nu

helheten

sammanlänkandet

energi som flödar

friheten i att andas

de olika skepnaderna

natten närmar sej sitt slut

dags för återvändandet

återsteget

till min själs boning

osvävande instiger jag i

drömmarna utan slut

Catarina©

Där svarta korpar flyger

När svarta korpar flyger över mitt bo

Tror ni då att jag kan finna någon tro

Att långt därinne i mitt hjärta

Kunna finna någon ro

Jag lyssnar stilla till vingslagens susning

Undrar om det i deras slag

Finns någon tjusning

Nej.....det är bara vingars kamp om överlevnad

Flaxa vilt

Vill inte bli förstenad

Kampen för att undgå rädslan sin

Gör att de ovanför mitt bo cirklar kring

Att försöka spegla sitt eget förakt

Kan bygga på allt i en faslig takt

Tittar de in kanske de av sin egen förvåning får slag

Att de inte skulle tro detta alls denna dag

Vad skulle de alls hit att göra

De skapar ju bara sin egen röra

Här finns ju bara jag

Finns inget mer här än det

Mitt hjärtas underbara dörr står alltid öppen

För den som vågar titta in

Men tror ni att dessa korpar vågar ...

De ser inget annant än sin egen ångset

När de sent om natten kommer

Speglar sej i sin egen vanmakt

Ej redo för någon större  kärleksakt

Mitt hjärta gör att de försvinner

Deras liv känns som om det i från dem rinner

Ja...vad ska de göra

När deras känslor så hårt i deras hjärtan håller

Att öppna sej för livet

Det som erbjuds

Det är kapslat in som i Granit

De ifrån mitt bo vänder

Trots allt

Så vilar allt i deras egna händer................

                                                                  Catarina©

Känna...vinden i mitt hår......

Med spretiga ben

På det kalla golvet

Framför elden

Tänker.......ska det alltid vara så här......

Min kropp

ganska mager

Armarna delvis blå

Att min mage knorrar det är väl inte så konstigt ändå

Vet ni att kristallkronors sken är kallt även i eldens mjuka sken

Eller blir allt så här när ingen kärlek finns att återspegla

Ska de aldrig vakna

Fast det är lugnast när de sover

De bryr sej knappast om

vad jag behöver

Ingen kan tro att mitt stora fina hem

är så ödsligt och så kallt

Kommer värmen någonsin åter..........

När de slocknat blir allt tyst

Stilla

Ingen längre vill mej något illa

Då kan jag sjunga

Jag kan dansa

Sväva lätt omkring i tomma rum

I tomma skafferier finns inga råttor

Ja ....rummen är  tomma

Finns ingenting kvar numera

Ödligt kallt och tomt

Endast ekot är min vän

Ingenstan att mej gömma

Ingen egen vrå

För mej och mina saker

De få ....de jag har kvar

Jag känns liten

I ett hem i en vrå

Där syns jag nästan inte alls

 När de vaknar

Smyger jag ut

Vill inte vara

Vill inte känna

Ut i blåsten

Där kan jag åtminstone känna

Vinden i mitt hår

Catarina©

Gryningsljus

Sakta

tar jag av mej min drömmantel

reser

mej sakta i från drömmarnas bädd

min mantel är smyckad

med rosor

dofter

i från den underbara grönska

jag möter i nattens drömmar

ljuvligheten dröjer sig kvar i mitt sinne

en känsla av välbefinnande

som att sakta suga på en karamell

ännu ett tag

kittlande känsla av välbehag

förnöjsamhet dröjer sig kvar

kliver upp för att möta

gryningsljusen

sakta ser jag

ljuset resa sig

gå mej till mötes

de tänds

en ny gryning till mötes

gryningsljusen

en underbar stund

som evigheternas evighet

där

just då

i gryningen

när ljuset träder fram

ännu en gång

går jag det tillmötes

välkomnar ännu en gryning

Silence

In the silence of the night

I rest my soul

 in the beauty of the moonlight                   

I rest in the stillness and recreate my soul

Listening to my heartbeat within

And in that silence I can find myself

Feel myself

The essence that is me

Who I want to be

All that I can be

Remembering that all is possible

as long we have love

for ourselves

Catarina©

Silvertråd

Väver
min bonad

med silvertråd
glänsande
skimrande

i månljuset
väver samman livet
flödena
livsverket
som flödar framåt

silvertråden rör sig snabbt
skaper de vackraste mönstren
levande
bonaden som skapar liv

händelser som präglat
livet
kärleken

ingen blodig taggtråd
som river upp skör hud
lämnar såriga sår
innanför
utanför
skärande ångest
avgrundsvrål
stora hål
i nattsvart själ

nej
inget av det

utan skimrande glänsande
silvertråd
efterlämnande
vacker väv

mitt liv
min framtid
mitt kommande liv

ljuset
kristallvitt
skimrande
längtan

silvertråd

Catarina©

Vindens kraft

Vinden smeker stilla min hud

Den ger en lätt smekning
som sakta rör sej över min hud
Kittlar sakta mina sinnen

Leker med mitt hår
Blåser kraft i träden
Smeker gräset torrt efter regn
'Ger fåglarna luft under vingarna

Virvlar runt och ger tankar och ord
till hela  vår jord

Förmedlar tankar i från vår kära Moder Jord
Höra viskningarna i från hennes storhet


Ta till sej dessa tankar

Låta dem landa i mitt sinne

Hur förhålla sej till naturens skörhet
så den inte bleknar bort utan vår kärlek

Vindens styrka finns i varje smekning

Varje vindpust
Varje orkan

Smärta kärlek
är upp till oss

Att lyssna till vårt inre

förstå

Catarina©

den är till för vilan ...återhämtningen...kontemplationen.......tystnaden

inte farlig......om man väljer den

en källa till överlevnad....

Ensamhet...

Tystnad

Jag längtar dej

Stillhet

jag saknar dej

I kontemplationen

I ensamheten

finner jag ro och stillhet

Där finns inte allt buller

Alla intryck

de som pumpas fram emot oss

in i oss

snabbare

snabbare

Flimmer rusar emot oss

Måste vara med

måste ses

fika någon dag

ett glas rött

ett glas vitt

på stan någon dag???

Tränga in

placera

vika undan en sekund

rusa hit

rusa dit

Jäkta

So What????

Standby hela tiden

I spåret

på stranden

affären

jobbet

Alla ska man hinna med

inte bara vara jag

Gud så konstig du är!!!

Vill du inte hänga med

Sitta där och hänga

Vi måste prata någon dag

Kastat ur sej skiten

Låt någon annan den ta

Prata utan att säja något

ord utan innehåll

Lycklig göra sej själv

Tomhet i möten

Möta utan att mötas

Fraser att fylla livet med

Djupet saknat

Innehållet borta

Så jag väljer............

Sätter mej ned på min Stubbe

den som jag ännu inte har

men i tanken finns den

Funderar stubben...........

Där ser jag ut

ut över livet

I Stillheten

I Tystnaden

I Kontemplationen

Där....

Där finner jag ro

Begrundar där

Finns bara till

Är så konstig jag vill

De tysta orden

finns för evigt kvar

Kärleksfulla viskningar till min själ

Dröjer sej kvar för alltid

Vilande

Närvaron

I mittt inre

En seglats i evighetens ocean

spegelblank

när den stillnat

överblickar själen sitt bo

Läkande vila smeker den

till återhämtning

Svalkande näring

Omhuldar i ensamheten

Sveper in

Dröjer kvar

Stannar i stillhet

I Ensamhet

Ännu ett tag

När änglarna viskar ditt namn....

I ljuvlighetens tid

minns jag allt Du var

Känslan av din närvaro finns i mitt sinne

Att älska dej var en gåva

Gåvan till mej var

att du fanns där för mej

I evigheten finns Du kvar i mitt minne

Själen har lämnat en del kvar hos mej

Den bor i mitt innersta inre

Spår av Dej längst där inne

Fotstegen du lämnat kvar

där du gått

Dröjer sej kvar genom livet

För allt Du var

Allt Du gav

Platsen

Den som var din

Finns alltid kvar

Där finns Du alltid kvar

Så när jag hör änglarna viska ditt namn

Då vet jag att Du är här

Catarina©